blodnejlika
Dianthus cruentus
Mer information om arten

Förvildad, bofast.
Lokalen i Gammelgarn utgörs av torr gräsmark på sand mellan ett äldre torp och en väg. Gräsmarken slås sent om hösten, men inte alla år. Blodnejlika har troligen ursprungligen odlats vid torpet.

Första fynd

Kurtto (i Jonsell 2001): ”Gtl Gammelgarn”. Tidigast publicerad som Dianthus carthusianorum, från Gammelgarn vid vägen till Ardre, i ängsmark (Nilsson 1981; belägg samlade av Ö. Nilsson 1977, 1980 i UPS). Växten var riklig redan i början av 1970-talet – den samlades här 1972 (TK i S) – och finns ännu kvar (167969 636696 BJ m.fl.). Hos Johansson (1998) nämndes blodnejlika som ett möjligt alternativ, och som sådan har den bestämts av A. Kurtto (Jonsell 2001).

Utbredning

Sällsynt, 2 kartblad, 2 km2-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
Visby, Bergbetningen, kvarstående sedan länge på naturtomt, 2007 (16504- 63958- ORo i ARK), i tomtkant, ca 20 ex. 2008 (JE & GE).
Gammelgarn, Svartdal, vid vägen från Gammelgarn till Ardre, se primäruppgift; belagd även 1980 (H. Rickman i LD det. A. Kurtto 2000) och 1997 (BGJ i S det. A. Kurtto 2000) .

äldre uppgifter:
Gammelgarn, se primäruppgift.