Ursprunglig.
Sandig ängsmark, sandhedar och sanddyner, ljusöppen tallskog på sand, kalkbackar och hällmark, alvarmark (även vätar och fuktängar); vidare kulturmark och stadsmiljö: vägrenar på sand eller grus, parkeringsplatser, gräsmattor, trottoarer och gatukanter.

Tofsmaskros är i dag en av de vanligaste sandmaskrosorna på Gotland. Därför är det anmärkningsvärt att det finns så få äldre fynd: fram till 1920 hade arten samlats bara från Sanda (1898), Visby (1902, 1914), Hejdeby (1917), Endre (1911, 1912) och Lummelunda (1914). Av allt att döma spred sig arten starkt under 1900-talet, kanske främst till kulturmarker (från Visby har t.ex. nio växtplatser rapporterats).

Tofsmaskros beskrevs först 1942; äldre insamlingar är oftast ursprungligen bestämda som hällmaskros T. decipiens eller fårmaskros T. retroversum.