Gotlands flora - kal knipprot

←kärrknipprot purpurknipprot × skogsknipprot→

kal knipprot

Epipactis phyllanthes

Ursprunglig.
Kal knipprot föredrar sandiga växtplatser med vatten nära ytan. De två största lokalerna ligger båda kustnära på sand med glest växande tallar. Men den kan även växa på fuktigare mark i lövsnår och lövskog, på vägkanter och tomtmark. Antalet blommande plantor fluktuerar mellan olika år.

Fram till 1970-talet var endast två lokaler vid Ljugarn och Gnisvärd kända. Båda finns på sandig strandnära mark med mest tall. Under 1980-talet blev den funnen även i Vamlingbo och Hamra på södra Gotland samt i Roma och Hörsne på mellersta delen av ön. På flera av de senare platserna växer kal knipprot även i mer lövdominerade marker.

På svenska fastlandet förekommer kal knipprot mestadels i skuggiga bokskogar, gärna i närheten av bäckfåror. Populationer på sand eller vägslänter förekommer mer sällsynt. Populationerna kan skilja sig åt i blomkaraktärer, vilket kan förklaras av att kal knipprot befruktas genom självbefruktning och bildar genetiskt rena linjer.

Kal knipprot är rödlistad som Sårbar (VU) 2015.

Första fynd

Nannfeldt (1946, som Epipactis persica): från Ljugarn i Ardre. Samlad här 1905 (G.E. du Rietz i UPS, som E. latifolia var., det. E. persica J.A. Nannfelt 1945, H. du Rietz i UPS det. E. persica J.A. Nannfeldt 1945, E. confusa D.P. Young 1953, E. phyllanthes M. Hjertson 2002). Här finns kal knipprot ännu kvar på flera växtplatser på tomter längs Hålvägen, Lingonvägen och Badvägen, även utanför tomterna i vägkanten. Den fanns även mot sjön, i gräs under glest växande tallar och björkar, t.ex. vid en bäck nära badplatsen, fram till 2005 (t.ex. 167522 636058 GI). Växtplatserna brukar flytta runt lite från år till år.

Utbredning

Sällsynt, 7 kartblad, 9 km²-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, ca 500 m V Holmhällar, i sandig tallskog 2001 (ca 16506- 63147- LÅP; Petersson 2001).
– Hamra, ca 500 m V Vändburgs fiskehamn, utanför vägkanten i lövskog, 9 ex. 1995, 1 ex. 1996 (165187 631581 LÅP), kanske samma som, eller närliggande följande: 7 blommande och 11 sterila ex. 1979 (det. B. Pettersson enligt G. Åkerblom; Anonym 1981); ca 100 m SO s. kanten av Lillmyr, på stugtomt med glest växande tallar, 1 ex. 1991, 4 ex. 1998 (165096 631581 LÅP).
– Grötlingbo, 600 m SO Bölske, i en sandig sluttning ner mot ett dike, 2 ex. 2007 (165495 633535 MWe; Petersson 2008).
– Ardre, Ljugarn, se primäruppgift.
– Tofta, 400–1 000 m SO Gnisvärds hamn, i fuktigare svackor med tall, men även på t.ex. stugtomter, fram till 2015 (163892 637686–163862 637736 TL m.fl.), här först noterad 1930, samlad 1950, då den fanns talrikt (BP i UME; Pettersson ms 1950, Pettersson 1958).
– Roma, ca 1 km O Kungsgården, i fuktig lövskog och på kant av f.d. banvall, 1 ex. 1986–89 (16602- 63797- LÅP; Petersson 1990), mer än 50 ex. 1991, ej sedd 2012 (LÅP, JP).
– Hörsne, ca 650 m SO Smiss (Smiss 1:69), i lövskogen vid dammarna, 5 ex. 1983, 3 ex. 1992 (166826 638513 GI, AL), härifrån först rapporterad med drygt 20 ex. 1981 (Larsson 1981).

äldre uppgifter:
– Hamra, se ovan.
– Ardre, se primärlokal.
– Tofta, se ovan.
– Hörsne, se ovan.