vitstjälksmöja
Ranunculus baudotii
Mer information om arten

Ursprunglig.
Grunda, lugna havsvikar, här konstant i lång tid; ännu kvar på två 1800-talslokaler liksom på eller nära de havslokaler som upptäcktes i början av 1900-talet, i Hellvi och Rute. Vitstjälksmöja kan också påträffas i strandnära pölar eller dammar, men här är det mer ovisst om den kan hålla sig kvar över en längre tid. På den först kända lokalen av denna typ, vid Ronehamn, har den inte återfunnits. K. Johansson återfann inte vitstjälksmöja på någon av de gamla lokalerna (Johansson 1910b) men senare samlad vid Storungs i Lärbro 1914 (KJ i UPS).

Första fynd

Nyman (1842): Storugns i Lärbro, ”i hafvet på 5 alnars djup”, där den påträffats av O.A. Westöö. Nyman uppgav den som ”R. circinatus”, och först Afzelius (1844) identifierade den som vitstjälksmöja (”R. marinus”). Arten samlades i området vid flera tillfällen genom åren och fanns kvar 1992 på sydvästra sidan av Kappelshamnsviken nära kalkugnsruinen samt på ostsidan ca 200 m söder om Storugns (167732 641601 resp. 167781 641628 GI, GBF).

Utbredning

Sällsynt, 9 kartblad, 10 km2-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
Sproge, Ugnens fågelskyddsområde, i pöl vid reservatsgränsen, 1986 (16413- 63491- GI; Johansson 1987), 1993 (GI).
Fröjel, Buskården, 1984 (164275 635965 GI; Johansson 1987, felaktigt Eksta), 1988 (GI).
Klinte, Klinteviken nära gångbron till Varvsholm, 1986 (16435- 63652- GBF, JP; Johansson 1987), 1991–2012 (JC, JP), här först samlad 1852 (Wö i VI, N.C. Kindberg i UPS).
Västergarn, Kronholmen ca 200 m NNO Skansen, i nyanlagd damm på golfbanan, 1993 (163899 637086 GI, JP; Petersson 1995).
Othem, Slite, i havet utanför Österby, 1994 (16785- 64035- JP; Petersson 1995).
Hellvi, Smöjen, i en grund hamnficka, 1985 (16876- 64048- ASv; Johansson 1987).
Lärbro, Kappelshamnsviken, se primäruppgift.
Rute, Furilden 800 m N Bryggan, i en lagun som snörts av från havet, 1992–93 (169043 640920 GI, JP; Petersson 1995).
Bunge, Bungenäs, på ö. sidan, ca 1988 (169537 641635 GF).

äldre uppgifter:
Rone, Ronehamn, i gropar vid stranden (Fries 1914), samlad t.ex. i grund damm med havsvatten, 1909–27 (Fr i GB, S, UPS).
Klinte, se ovan.
Hellvi, Kyllajs hamn, 1855 (L.M. Larsson i UPS det. G. Samuelsson 1921), 1872 ( K.A.T. Seth i UPS det. G. Samuelsson 1921, J.E. Zetterstedt i UPS; Johansson 1897), 1917 (Fr i GB, S, UPS; Fries 1920), 1934–46 (Fr i LD, S, UPS), 1949 (BP i UME).
Lärbro, se primäruppgift samt ovan.
Fleringe, Bläse, i havet, 1932 (Fr i GB, S; Fries 1934).
Rute, Lergrav, 1938 (Fr i S).

osäkra eller oriktiga uppgifter:
Rute, Västra Djupvik, 1910 (KJ i S, UPS, Le i S; Johansson 1910b), dementerad av Fries (1917).
Fårö, Gotska Sandön, i driften, 1961, 1963 (Lindgren 1977), saknar belägg. Ett antal kollekter från inlandslokaler, vilka delvis har konfirmerats men senare ifrågasatts, är inte medtagna.

karta