Ängsmark (betes- eller slåttermark), väg- kanter, trädgårdar, gräsmattor och ruderatmark; även vallar. Buktmaskros noterades under vår inventeringsperiod från elva socknar; från 1940-talet föreligger belägg från 21 socknar och från Lundevalls, Saarsoos och Såltins inventering 1962–63 från 22 socknar. Det förefaller som om buktmaskros har minskat sedan 1960-talet, men den är fortfarande en av de vanligare ogräsmaskrosorna på Gotland (på en delad sjuttonde plats efter antalet km2-rutor).
Första fynd
Först samlad redan 1912: Visby, Snäckgärdet (H. Dahlstedt i S, som T. pycnoschistum [toftamaskros]); belägget bestämdes först 1940 till T. vastisectum av G. Haglund (T. vastisectum beskrevs 1933); även samlad (följande dag) i Visby, utan närmare lokaluppgift (H. Dahlstedt i S vid. H. Øllgaard 2006).
Utbredning
Tämligen allmän, 13 kartblad, 17 km2-rutor.