Inkommen (?).
Öppen, torr, sandig miljö: torräng, gräsmattor och annan gräsmark, väg- och dikesrenar, körvägar, ruderatmark, betesmark, vallåkrar, skogsgläntor och hyggen. Ojämn utbredning på Gotland; inom delar av västra och sydöstra Gotland är rotfibbla allmän. Johansson (1897) räknade rotfibbla till gruppen ”Sandväxter” och nämnde att den möjligen nyligen inkommit till ön. Han uppgav tio växtplatser och bedömde rotfibbla som sällsynt; sedan dess har arten ökat, men den saknas fortfarande i nästan hälften av kartbladen. Johanssons (1897) bedömning att arten är inkommen till Gotland under 1800-talet förefaller trolig med tanke på att den upptäcktes sent och sedan har expanderat. Hur arten i så fall kommit till Gotland är okänt.
Första fynd
Utbredning
Tämligen allmän, 98 kartblad, 391 km2-rutor. Provrutor: 1,0 %.
