Gotlands flora - brunstarr | Botanikportalen

brunstarr

Carex acutiformis

Ursprunglig.
Har hittats i bäckar, diken, åkanter, fuktig lövskog och på vitmosstorv. Äldre uppgifter finns från tolv lokaler, varav några är samma som i dag. Brunstarr har alltid varit sällsynt, och arten tycks saknas i öns västra och södra delar.

Första fynd

Wahlenberg (1803): i fuktiga ängar. Första litteraturuppgift för Sverige (Nordstedt 1920). Hos Wahlenberg (1806) preciseras växtplatsen till Smiss i Fleringe (belägg i UPS troligen 1799). Ett annat tidigt belägg i Fleringe är samlat i ett dike strax öster om Capellansgården 1818 (J.P. Rosén i UPS). Ett av arken har kommentaren ”på samma ställe som jag tog den 1799”, vilket bör vara Wahlenbergs egen notering. Växtplatsen kan överensstämma med den nutida i södra delen av Hässleänget (O. Söderdahl muntligen, se nedan).

Utbredning

Sällsynt, 14 kartblad, 15 km²-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
– Lau, s.ö. delen av Lausmyr, längs 10 m av ett dike, 2001 (166849 635317 JP).
– Alskog, Visne ängar, utanför s.ö. hörnet, i betad fuktäng, 1988 (167072 636390 OB).
– Visby, Brucebo naturreservat, 20 m² i kant av sumpig göl i övergången från källmyr mot strandäng, 2002 (165147 639857 JP).
– Gammelgarn, 900 m NNO kyrkan (Gartarve 3:1), 1985 (168005 636918 MT).
– Kräklingbo, Löså, 400 m V bron över väg 146, 5 m² 1999 (16737- 63741- JP).
– Norrlanda, 400 m SO Aurungs, i dike, 1994 (167270 638053 JP; Petersson 1995).
– Tingstäde, 550 m SO Lunds, i fuktig lövskog samt i Ireå, 1993 (bildar bestånd i hela lövskogen, mest steril, 166747 640669 GBF; Petersson 1995).
– Boge, 250 m N Aner, i övervuxen bäckkant, 1994 (16762- 64007- JP; Petersson 1995).
– Othem, V Klints (golfbanan), i bäcken, 1984–90 (16748- 64030- JP, BGJ), här först funnen 1910 (KJ i S, UPS, VI; A. Palmgren & KJ enligt Johansson 1910b).
– Lärbro, 500 m N kyrkan, i skog O bäck (f.d. bäcklopp?), 1984 (16776- 64114- JP).
– Hangvar, Ireå, 250–400 m V Ire, tre bestånd, 1986 (166627 641525 till 166611 641551 TK; TK i S; Petersson 1995).
– Fleringe, s. delen av Hässleänget, rikligt i fuktmark och bäck, 1987 (168336 642195 IE, JP m.fl.; Engquist 1985), 1992 till 2006 (Petersson & Ingmansson 2007); vid Hässle funnen redan 1829 (Johansson 1897 som sett en kollekt tagen av Myrin) och senare flera gånger fram till 1932 (Fr i LD). Någon kollekt av Myrin etiketterad ”Hässle” verkar inte finnas nu; däremot finns i LD ett ark från 1829 samlat i ”Nors (Smitts)”; möjligen är detta Myrins belägg. Samma växtplats kan ha avsetts med olika namn. Lokalen kan även vara samma som Smiss hos Wahlenberg (se primäruppgift).
– Bunge, 500 m SSO Stenstugu, 26 m längs dike 2003 (169005 641849 JP).
– Fårö, v. delen av Graunstycket, på torvmark, 1987 (169620 642370 GF), i n.v. delen av Limmorträsk först funnen i torvgropar i kanten av den lilla mossen, 1952 (BP i UME).

Äldre uppgifter:
– Lojsta, 1891 (E. Nordström i S).
– Burs, Hummelbos (Fries 1942).
– Alskog, nedom kyrkan i äng, 1911 (KJ i GB, LD, S, UPS).
– Eksta, Bopparve, 1928 (Fr i S; Fries 1934).
– Klinte, 1911, 1922 (T. Sjövall i GB, UPS, SNS i VI); Valle äng mittemot kyrkan, 1864 eller tidigare (H. Byström i VI), 1895–1933 (KJ i S, UPS, VI; Wö enligt Johansson 1897 resp. O. Almborn i LD).
– Othem, se ovan.
– Lärbro, Vikers, i utdikad myr, 1894 (R. Sernander i UPS; Sernander 1894); ”Norderängsån” vid Storugns, 1857, 1923 (Wö i VI; Johansson 1897 resp. Fr i S).
– Fleringe, Smiss och Hässle, se primäruppgift och ovan.
– Fårö, se ovan.

Osäkra uppgifter:
– Stenkyrka, 1,1 km ONO Gräne i kärr, 1992 (166568 641136 MM i Martinsson 1997), men besöket gjordes 23 oktober, varför bestämningen inte kan ha gjorts på fräscht material.

Oriktiga uppgifter:
– Hellvi, Kyllaj, 1928 (Fr i S; Fries 1934); kollekten ombestämdes 2012 till vasstarr C. acuta av T. Karlsson.