Ursprunglig.
Arten växer blött, på bottnen i glesa agmyrar; även knappag- och trådstarrbälten samt källmyrsgölar och rännilar. Dvärgbläddra förekommer främst inom öns kalk- och skogsområden. Johanssons (1897) ”Flerst.” motsvarar dagens frekvens, mindre allmän. Dvärgbläddra bör dock ha minskat under 1900-talet p.g.a. att dess växtmiljöer har dikats.