strandagnsäv
Eleocharis uniglumis subsp. uniglumis
Mer information om arten

Ursprunglig.
Beståndsbildande på den blöta nedre delen, samt i fuktigare partier längre upp, på främst betade havsstrandängar, även vid sötvatten, t.ex. vid Paviken, där växten bildar en zon innanför bestånd av knappsäv E. palustris. Martinsson (1997) angav agnsäv som ett betydande inslag i ”nedre landstrandvegetation av agnsäv/krypven-typ” med 185 hektar. Enstaka noteringar i diken, källmyr, sjöfräkenkärr, bete och torvmyr (på sand), agmyrkant. Utbredningsbilden för denna underart längs öns stränder stämmer bra med kartan för arten i Englund (1942, inventeringar 1928–36, 317 lokalprickar), varför bestånden bör vara rätt oförändrade sedan dess. Strandagnsäv har få noteringar vid öns sand- och klippstränder.

Endast vanlig agnsäv var. uniglumis är känd från Gotland.

Första fynd

Strandhede (1958), där kromosomtal typiska för denna underart (enligt Strandhede 1961) angavs för en gotländsk lokal i Hamra. Tidigast samlad på ön 1818 (UPS det. S.O. Strandhede 1964; leg. saknas, men J.P. Rosén reste på Gotland 1818).

Utbredning

Tämligen allmän, 133 kartblad, 413 km2-rutor.