Ursprunglig.
Torr till fuktig löv- och barrskog; även hällmark (också i karstsprickor), klapper i strandskog, myrkanter, dikade myrar (också skogbevuxna), skogsbryn och öppen enbuskmark. Flera noteringar har gjorts i hävdade ängen. Stenbär hör till de arter som överlevde branden 1992 på Torsburgen. Mycket allmän i skogsmark över hela Gotland, vilket avspeglas i den höga andelen provrutor med stenbär; arten är en av de vanligaste på Gotland. Den saknas dock på Karlsöarna. Johansson (1897) angav artens frekvens som ”Allest.”, motsvarande dagens förhållanden.