flyghavre
Avena fatua
Kulturföljeslagare.
Åkrar, främst med vete och korn, ibland med raps, råg och ärter, även i stubbåkrar, någon gång på soptippar och jordhögar. Arten saknas i stort sett på Storsudret, i huvudöns östra och norra delar samt på Fårö. Johanssons (1897) ”H. o. d.” motsvarar ungefär tämligen allmän.
Utrotningskampanjerna under 1900-talet har troligen fört med sig en minskning, men flyghavre är på sina håll fortfarande ett besvärligt ogräs.
Första fynd
Linné (Linnæus 1755 nr 109): flyghavre nämns från åkrar i Rone tillsammans med dårrepe Lolium temulentum. Frön av flyghavre var rikligt representerade i material från Vallhagar (folkvandringstid, 400-talet e.Kr., Helbæk 1955).
Utbredning
Mindre allmän, 66 kartblad, 189 km2-rutor.
