Ursprunglig.
Frisk till fuktig barrskog, barrblandskog eller lövskog, det senare på Gotska Sandön och på södra Gotland; även i myrkanter och på myrholmar. Under 1900-talet spred sig sälg kraftigt på Gotland till nyskapade gynnsamma biotoper: skogsdiken, åkerdiken, åkerrenar, vägrenar, kanalbankar, grustag och övergivna stenbrott. Den har också invandrat på igenväxande frisk till fuktig hagmark och ängsmark och i dikade myrar, som bevuxits med skog. Säve (1837) betecknade frekvensen som rar, och Johansson (1897) listade bara 18 lokaler. I dag finns sälg över hela Gotland, med undantag av Karlsöarna.

Endast vanlig sälg ssp. caprea är känd från Gotland.