plattmaskros
Taraxacum planum
Gräsmark, betesmark, fuktängar, vägkanter, vallar. Lange (1911) bedömde att plattmaskros var sällsynt och förekom måttligt vid dikeskanter, i åkrar samt på ruderatmark. I dag växer den även på all slags ängsmark, torr till fuktig, med eller utan hävd. Plattmaskros är nu en av de vanligaste ogräsmaskrosorna på Gotland; räknat efter antal km2-rutor kommer den på en delad fjärdeplats; i Lundevalls, Saarsoos och Såltins inventering 1962–63 låg den på femteplats.
Första fynd
Dahlstedt (1911a, som T. chloroleucum): ”Visby norrut vid kalkugnen samt öster om staden, vidare på Snäckgärdet och vid Nordre gropar (Th. Lange).” Samlad vid Nordergravar, vid kalkugnen och vid Talludden 1910 (Le i S) samt vid Snäckgärdet 1909 (Le i S, H. Dahlstedt i S), 1910 (Le i S, typexemplar för T. chloroleucum) och 1911 (Le i S, UPS). T. chloroleucum är synonymt med T. planum, som är ett något äldre namn.
Utbredning
Allmän, 28 kartblad, 48 km2-rutor.