alvaragnsäv
Eleocharis uniglumis subsp. sterneri
Ursprunglig.
Fuktiga till blöta, kalkrika miljöer: vätar, källmyrar, kalkgräsmyrar, agmyrkanter, knappagfält, kalkfuktängar, bäck- och åkanter; även utdikade f.d. träsk, grustag, diken och kanaler. Gärna i blottad jord.
Första fynd
Strandhede (1958), som angav kromosomtal typiska för denna underart (enligt Strandhede 1961) från tre gotländska lokaler: Muskmyr i Sundre, Fide och Kräklingbo. Tidigast samlad i Roma på 1830-talet (Säve i VI).
Utbredning
Tämligen allmän, 144 kartblad, 621 km2-rutor.
