Ursprunglig.
Ofta stora fält utan blommande strån i agmyrkanter, något sumpiga sjöstränder, källmyrar, vätar, diken, bäck- och åkanter, ibland ensamt dominerande i starrkärr. Martinsson (1977) anger trådstarr som dominant art i ”kärr av trådstarr-typ”, med en uppskattad areal av 287 hektar på Gotland, ”kärr av högstarr-typ” (ca 45 hektar) samt ”dvärgvassar av trådstarr-typ” (ca 46 hektar). Den uppges ha gynnats av tidigare slåtter men missgynnas nu p.g.a. igenväxning med främst ag efter att slåttern upphört.

Johanssons (1897) ”Allm. I myrarna massv., men vanligen steril” äger viss giltighet även i dag, men artens totala numerär har troligen minskat efter utdikningarna av öns stormyrar.