Ursprunglig.
Växer i allehanda fuktiga miljöer, t.ex. källmyrar, kalkfuktängar, vätar, dynsänkor, åkanter, fuktiga ängen, strandängar, diken, kanaler, körspår och grustag. Vid Våtmarksinventeringen (Martinsson 1997) var ryltåg en av de oftast registrerade arterna (102 noteringar; flest, 309, hade blåtåtel Molinia caerulea). Johanssons (1897) ”Mycket allm.” gäller än i dag.

Stortåg J. articulatus var. hylandri anges av Hämet-Ahti (1966) vara samlad mellan Hässle och Hau i Fleringe 1852 (N.C. Kindberg i UPS). Samma författare har även bestämt två kollekter från ön till var. lindhardii, samlade dels på havsstrand vid Killingholm i Vamlingbo 1930, dels i en långsamt flytande bäck vid Ljugarn 1931 (båda BE i Helsingfors; socken anges inte på kollekten vid Ljugarn). Dessa varieteter har inte uppmärksammats under Projekt Gotlands flora. Den på ön helt dominerande varieteten torde dock vara vanlig ryltåg var. articulatus.