Neuman & Ahlfvengren (1901, M. gentilis δ baltica). Tidigast funnen i Klinte, vid en å vid vägen Klintehamn–Klinte, 1879 (K.J. Lönnroth i LD, som M. gentilis v. baltica i Neumans herbarium). Hylander (1941c) ansåg dock att det gotländska materialet inte var småblommig ädelmynta och framförde (Hylander 1965) att namnet var. baltica för gotländska plantor hos Neuman & Ahlfvengren (1901) och Johansson (1910b) var felaktigt använt på en form av ’Verticillata’.