banklint
Centaurea × moncktonii
Spontan hybrid, bofast.
Gräsmark, åkerrenar, vägkanter och f.d. banvallar. Banklint är hybriden mellan rödklint C. jacea och svartklint C. nigra. Den innefattar även återkorsningar mot rödklint, ofta kallade C. subjacea (Johansson 1910a, Fries 1942). Bestånd av ren svartklint övergår ofta i hybridbestånd genom inkorsning av rödklint, varvid svartklint försvinner. Bestånd av banklint kan bli mycket gamla: på banvallen vid Burgsvik i Öja har banklint noterats 1911 och 1995 och på banvallen söder om Havdhem 1925 och 1985. Äldre fynd har noterats från 16 växtplatser.
Första fynd
Johansson (1897): vid Dede i Follingbo (KJ). Samlad vid ån nära Dede 1894 (KJ i S, UPS), 1895 (KJ i S, UPS), även ett ark med ”återgångsform till jacea” (KJ i S), 1902 (KJ i S, UPS, VI). Enligt Johansson (1910a) låg den ursprungliga växtplatsen på kanalbanken.
Utbredning
Sällsynt, 19 kartblad, 28 km2-rutor.
