Ursprunglig. Stensöta förekommer huvudsakligen i tre slags biotoper. (1) Sandig skogsmark; på Gotska Sandön och Avanäset på Fårö allmänt i tallskog på sanddyner och i morer (fuktiga lövskogspartier), men även på övriga Gotland. (2) På eller vid urbergsblock i skogsmark eller på hällar, exempelvis på vastar och rösen (av urbergsblock), ibland rika förekomster. (3) Kalkhällar och kalkklippor, i karstsprickor, i tunn jord eller i mosskuddar. Stensöta är även funnen vid ett tillfälle på torvjord i skog på utdikad myr. I områden med lerig moränjord finns bara enstaka lokaler på fornlämningar av urbergsblock.
Enligt Johansson (1897) ”Flerst. hufvudsakligen på mellersta delen”, motsvarande mindre allmän. Betydligt fler lokaler kända i dag än hos Johansson (1897), men detta tyder inte säkert på en verklig ökning under 1900-talet.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 73 kartblad, 147 km2-rutor.
