långbladig spåtistel
Carlina vulgaris subsp. longifolia
Mer information om arten

Ursprunglig.
Öppen, torr, kalkrik miljö: alvar, kalkhällmark, kalkberg, enbuskmark och gles hällmarkstallskog; även blekefält, väg- och dikesrenar samt grustag. Någon gång på fårbetesmark, strandvallar och klapper. Långbladig spåtistel ger på Gotland närmast intryck av att vara en beteskänslig ekotyp av Carlina vulgaris, som blev vanlig först under 1900-talet när betet hade avtagit.

Första fynd

Johansson (1910b, var. intermedia): Fröjel, Visby och landsvägen mellan Bäl och Boge. På den sistnämnda lokalen samlades den 1891 (KJ i UPS), och belägget ligger i herbariet under ssp. longifolia (Johansson skriver att exemplaren har blad som C. longifolia men kortare holkfjäll och frukter). På Bälsalvret, på norra sidan av vägen mellan Bäl och Boge, finns fortfarande rikligt med långbladig spåtistel i högvuxna exemplar.

Utbredning

Tämligen allmän, 142 kartblad, 747 km2-rutor.

karta