Inkommen, bofast. 
Strandvallar i grus och sand, åkerkanter, vägkanter och ruderatmark. Uppenbarligen först inkommen med sjöfarten, men senare möjligen även som förorening i vallfrö (Fries 1925, 1934). Under de 100 år som gått sedan artens ankomst till ön har den traktvis expanderat, i t.ex. Sundre och Näs–Havdhem samt (mindre markant) Klinte och Visby. Englund (1942) hade inga noteringar i dessa områden, men nu, 80 år efter hans inventeringar, dominerar välsk krassing vissa kuststräckor. Under Projekt Gotlands flora har arten påträffats från Sundre till Fårö, men på stora delar av Gotland är den fortfarande en sällsynthet.