nålfibbla
Hieracium acidolepis
Ursprunglig.
Tallskog, våtmarkskanter. Känd från 32 socknar, från När till Fårö, Gotska Sandön (Tyler 2002). Enligt Johansson (1897) ”Täml. allm. på n. delen, mer sällsynt på södra”.
Första fynd
Dahlstedt (1892 s. 59–61, som H. silvaticum ssp. acidotum); även Johansson (1897 s. 130). Först samlad vid vägen mellan Etelhem och Stånga 1885 (KJ i UPS). Fördes tidigare till skogsfibblor.
Utbredning
Mindre allmän (?), 11 kartblad, 12 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983: Klinte, Östergarn, Gothem, Vallstena, Boge, Othem, Hellvi, Hangvar och Bunge.
Äldre uppgifter: Lojsta, Stånga, När, Eksta, Klinte, Hejde, Mästerby, Stenkumla, Visby, Östergarn, Kräklingbo, Vänge, Sjonhem, Viklau, Gothem, Källunge, Lokrume, Bro, Väskinde, Lummelunda, Tingstäde, Boge, Othem, Lärbro, Hangvar, Hall, Fleringe, Bunge och Fårö.