Ursprunglig.
Öppen, torr, grusig miljö på solexponerade kalkklippor och kalkkullar samt i mosskuddar på kalkhällmark. Enligt Pettersson (1958 s. 110) gynnas arten av upptrampning och annan störning på växtplatserna, vilket var fallet då bete förekom. Numera hotas växtmiljöerna i en del fall av igenväxning eller genom att de används för diverse upplag. Alvarveronika varierar i antal beroende på årsmån; den uteblev exempelvis helt 2011 beroende på kyligt och torrt väder. Samma förhållande var känt av Pettersson (1958). Han redovisade på en utbredningskarta de sju då kända växtplatserna. På fem av dessa har alvarveronika setts under Projekt Gotlands flora. Många växtplatser har alltså varit kända sedan lång tid.
Första fynd
Hylander (1941a): kalkklippor vid Kungsladugården i Visby 1896 (KJ i UPS det. N. Hylander 1941) samt på hällmark vid Tjautet i Hejdeby 1906 (KJ i UPS det. N. Hylander 1941); ny för Sverige. Alvarveronika kan ännu ses vid Kungsladugården (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 16 kartblad, 19 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Sundre, O Majstre restaurang, på toppen av burgen, över 20 ex. 1995 (164176 631306 JP; Petersson 2002a), några ex. 2007 (JP); 100 m NV till 600 m VNV Hoburgs fyr, i kalkgrus på kalkkullar, troligen över 100 ex. 1995 (16424- 63131- JP; Petersson 2002a).
– Linde, Lindeberget, 500 m V kyrkan, 20 ex. i kalkgrus och i mosskuddar på kalkhäll 1995 (165473 635335 JP; Petersson 2002a), ej sedd 2008 (JP), 240 m V kyrkan, på kalkberg ett par hundra blommande plantor 1983 (165501 635332 GF, IE, SH; Högström & Fåhræus 1983), 20 ex. 1995, ej sedd 2008 (JP), från Lindeberget först angiven 1942, mycket rikligt 1946 (Pettersson ms, Pettersson 1958).
– Lojsta, NV Ase, flera ställen på tunn jord, 1986 (165660 635565 BSn, SSn; Petersson 2002a).
– Eksta, s.v. delen av St. Karlsö, på Lauphargi över nerfarten till Älmar till klippor N Gjaus häll, fler än 100 ex. 1994 (162995 635272, 163023 635278, 163050 635253 GI; Ingmansson 1995); n. delen av St. Karlsö från Marmorberget över ö. delen av Norderhamn till området vid Hästkliv, spridda mindre grupper 1991–94 (163031 635337, 163070 635358, 163088 635343 GI; Ingmansson 1995); St. Karlsö, 250 m V Stiudden, på alvar, 50 ex. 2005 (163148 635314 SHe i ARK). På St. Karlsö först funnen på en gammal strandvall nedom Stora Förvar 1936 (Fröman i S det. S. Ahlner 1956; kartprick hos Pettersson 1958, jfr även Pedersen 1965); L. Karlsö, s.ö. delen av platån, 1987 (1636-- 6355-- ACH; Hjernquist 1988), kvar 2000 (BjH enligt Petersson 2002a), från L. Karlsö först rapporterad med tre växtplatser 1973 (Hjernquist & Palm 1977, Nilsson & Gustafsson 1979a).
– Hejde, 450 m SSV Sigsarve, på hällmark, rikligt 1996, 6 ex. 2002 (165344 636773 JP), från trakten först samlad 1952 (BP i UPS; två lokaler nära varandra, en kartprick hos Pettersson 1958).
– Tofta, drygt 200 m SO Nasume myr, på kalkkulle vid körvägen, 25 ex. 2000 (164023 638125 JP; Petersson 2002a), 45 ex. 2003, ca 200 ex. 2009, ej sedd 2011–12, några ex. 2013 (JP).
– Västerhejde, S Ygne kraftstation, på alvar vid körväg, några ex. 2009 (164302 638691 OMa i ARK; Petersson 2010a), ej sedd 2012 (JP); SSV Kneippbyn vid Granebo, på kalkhäll, 20 ex. 2009 (164568 638957 OMa i ARK; Petersson 2010a), senare exploaterat för bebyggelse.
– Visby, 650 m V Kungsladugården, på kalkhäll med tunt jordtäcke, 71 ex. 2003 (164684 639092 JP; Petersson 2004d), ej sedd 2011–12 (JP), här först samlad 1896 (se primäruppgift); s.v. kanten av Gocartbanan, 1983 (165105 639350 TR; BL enligt Högström & Fåhræus 1983).
– Väskinde, N St. Norrgårde, på hällmark, 1985 (16560- 64018- AL; Johansson & Larsson 1986).
– Hellvi, Malms alvar, rikligt 1983 (168602 640826 IE, BL, JP; Larsson 1984a), ca 50 ex. 2000 (Petersson 2001b), 37 ex. 2012 (GI, JP; Westerlind 2012a), härifrån först angiven hos Pettersson (1971), från Hellvi rapporterad med 230 ex. 1978 (Nilsson & Gustafsson 1979a).
– Lärbro, N Högan, på kalkhällmark, 2 ex. 1996 (16785- 64115- JP; Petersson 2002a), härifrån först angiven av Pettersson (1958) genom en kartprick.
Äldre uppgifter:
– Linde, se ovan.
– Eksta, se ovan.
– Hejde, se ovan.
– Visby, se primäruppgift.
– Östergarn, Grogarnsbergets n. del, nedanför branten, 1 ex. 1954 (K. Hallberg enligt Pettersson ms); Grogarnsberget på yttersta krönet av branten, 1954, v. sidan på klipphylla, 1955 (BP i UME; lokalprick hos Pettersson 1958, 1971), två platser med 32 resp. 3 ex. 1977, 16 resp. 0 ex. 1978 (Nilsson & Gustafsson 1979a), förmodligen avses samma lokal med 500 m O L. Hammars på kalkklippa, 1955 (N. Lundqvist i UPS; L. Hammars anges på dåtida kartor vid nuvarande St. Hamre) och Grogarnsberget i cuestabranten [erosionsbranten] 1964 (A. Stork i S).
– Hejdeby, se primäruppgift.
– Hellvi, se ovan.
– Lärbro, se ovan.
Oriktiga uppgifter:
Den veronika som avbildas av Rosvall (1976 s. 31–32) är inte alvarveronika.
