Backtrift och strandtrift förbinds av mellanformer som kan äga några egenskaper från vardera underarten, och sådana populationer kan föras till mellantrift ssp. intermedia. Hur gränserna mellan de tre underarterna ska dras står inte helt klart för oss. Johansson (1897) förde de flesta triftförekomsterna till β) intermedia, men detta torde ha avsett backtrift (jfr Edqvist & Karlsson 2007 s. 233). Under åren 1907–12 samlade E.T. Fries belägg av trift från fyra lokaler (Rone, Ronehamn, Sanda, Ganne, Västerhejde, Vibble, och Visby, Kungsladugården) som han etiketterade som A. maritima v. inter-media, och några år senare publicerade han även ett fynd från Väskinde, Själsö (Fries 1917). Uppgifterna får dock, åtminstone i några fall, betraktas som osäkra: Fries belägg i S, ett från Sanda och två från Visby, stämmer helt med backtrift ssp. elongata (T. Karlsson i brev 2014), medan det finns belägg från Rone (och även från Klinte, Varvsholm) som motsvarar former mellan backtrift och strandtrift (det finns även belägg av dessa underarter därifrån). Våra erfarenheter från inventeringarna är att man kan se plantor som är svåra att placera som backtrift eller strandtrift, men vi har inte registrerat dem som mellantrift.