Gammalt ogräs.
Nästan uteslutande i åkrar (korn, vete, havre, raps, råg, betor, morötter), ofta på sand eller myrjord. Enstaka fynd på gödsel- och skräphögar. Johansson (1897) bedömde att småsnärjmåra förekom allestädes, och den växte talrikt (”i 100-tal eller några få 1,000-tal”) på sina växtplatser. Om denna uppgift var korrekt (kanske var det en överskattning; det finns relativt få beläggsexemplar fram till 1897, huvudsakligen från Visbyområdet) innebär det starkt minskad frekvens sedan slutet av 1800-talet.