Ursprunglig, även odlad och förvildad.
Torr till frisk ängsmark, gärna strandängar, ofta i ängen; även på skräphögar samt väg- och åkerkanter. Lågvuxna förmodligen ursprungliga former förekommer t.ex. på strandängar; i kulturmiljöer tillkommer mer grova och högvuxna typer. De senare är förmodligen spridda från den omfattande odlingen av arten, som startade i början av 1800-talet; det stora genombrottet på Gotland kom mellan 1880 och 1920 (Johansson & Larsson 1996). Artens varieteter har inte särskilts under Projekt Gotlands flora; de behandlas mycket kortfattat nedan.

Rödklöver förekommer över hela Gotland, ofta i utbredda bestånd, vilket avspeglas i den höga andelen i provrutorna. Rödklöver är lika vanlig nu som i slutet av 1800-talet, då Johansson (1897) angav den som ”Allest.”.