Ursprunglig
Frisk till fuktig, mer sällan torr mark: tallskogar, blandskogar, skogsbryn, sumpskogar, fuktiga ängsmarker (ofta i fuktiga ängen) samt dikes-, åker- och vägrenar. Ofta spridd över stora ytor på växtplatserna. Att luddstarr är riklig i det gotländska landskapet visar sig i den ganska höga andelen provrutor. Även hos Johansson (1897) angavs arten som ”Allm.”, varför frekvensen i dag bör vara oförändrad jämfört med då.