Inkommen, bofast.
Vägkanter, dikes- och åkerkanter, betesmark och torr ängsmark. Kulturgynnad. Arten är långlivad på flera lokaler och kan finnas kvar rikligt under lång tid, 50 år eller mer. Ofta är dock bestånden avgränsade och ganska små.
I våra dagar är stäppsalvia en omtyckt trädgårdsväxt, mycket p.g.a. sin långa blomningstid, från början av juli in i september. Åtminstone de äldre förvildade förekomsterna har dock troligen sitt ursprung i klöver- eller gräsfrö. De äldsta lokalerna är markant koncentrerade till de västra delarna av Gotland, söder om Lummelunda.
Det har inte varit problemfritt att avgränsa stäppsalvia mot skogssalvia S. ×sylvestris, som är stäppsalvians hybrid med ängssalvia S. pratensis; i de offentliga herbarierna ligger ofta belägg tagna samma dag på samma plats under olika namn. Bestämningen försvåras av att stäppsalvia är mycket variabel med avseende på bladform, hårighet och blomstorlek (troligen har den kommit till Gotland från skilda håll). De äldre publicerade fynden är etiketterade som S. silvestris; först 1942 (Fries 1942), sedan C. Blom (1938) klargjort förhållandena, användes S. nemorosa.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 14 kartblad, 15 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (alla ark i S samlade före 2012 är bestämda av T. Karlsson 2009–13):
– Vamlingbo, 500 m SSV kyrkan, dikeskant, grusbacke/åker, spår av bosättning, ca 1983 (164738 631825; BL i S).
– Havdhem, igenväxande grustag 500 m SV kyrkan, ca 1990 (16518- 63400- WJ), 1994 (WJ i S det. T. Karlsson 2015), i ”grusgrop nära kyrkan” funnen redan 1940 (Fr i LD, UPS; Fries 1942).
– När, v. delen av Örnkullen, åkerkant, 1983 (16743- 63530- JP; KEP i S), Nyan, S om fågeltornet (samma lokal som föregående), vägkant, 2006 (L. Jonsell i UPS).
– Eksta, 600 m SO Tomsarve, sandig betesmark, 1995 (GI i S), 2012 (16443- 63520- GI), möjligen samma som: S Dinse (Dynisse; Fries 1925), 1947 (Fr i UPS), 1949 (Fr i LD).
– Fröjel, Sigdarve gård, ladugårdsbacke, ca 1993 (164522 635790 GI; Johansson & Larsson 1997).
– Klinte, Klinteberget, i gräsmark vid kanten av vägen upp på berget österifrån, 1995 (164650 636406 TR; BL i S; Johansson & Larsson 1997), kvar enstaka 2012 (BGJ i S), funnen vid Bönders, 1928 (Fr i LD det. T. Karlsson 1988, UPS; Fries 1934), och Klinteberget, 1961 (N. Lundqvist i UPS).
– Västergarn, 350 m S till SO L. Mafrids 1:66, betad hage, flera bestånd ca 1994 (164319 637199 GI & JP; GI i S), 2000 (ALW).
– Eskelhem, 400 m ONO Sigvards, igenväxt ängsmark, två bestånd 1984 (163975 637326 GI), 1993 (GI i S).
– Östergarn, 1984 (BL i S); 600 m VNV Fakle, torr ängsmark i sluttningen O vägen, 1998 (168385 636945 ESn), 2012 (BGJ i S).
– Gammelgarn, 400 m SSO Mattsarve, vägkant, ca 1992 (168113 637005 IM, EBe), 1998 (BGJ conf. E. Ljungstrand 2012).
– Buttle, 500 m O kyrkan, betesmark söder om vägen, 1985 (166416 636741 OB; Johansson & Larsson 1986), enligt O. Appelqvist, ca 1990, hade den då funnits på platsen i över 50 år, kvar 2012 (BGJ).
– Gothem, SV Burgar, hästbetad buskmark på kalkunderlag, 1995 (167299 638805; JP i S); ca 500 m VNV Hangre, vid vägen, gles skog, 2004 (16766- 63842- LJ i UPS).
– Bunge, Fårösund, buskridå N brandstationen, några ex. 2011 (169266 642033 BjL).
Äldre upgifter (alla belägg i S är bestämda till S. nemorosa av T. Karlsson 2009–12):
– Vamlingbo, Bottarve, 1946 (Fr i LD).
– Öja, Burgsvik, 1920 (G. Ahlsell i S), S Burgsvik, 1924 (Fr i GB, S; Fries 1925).
– Havdhem, se ovan.
– Fardhem, skolplan vid kyrkan, 1956 (T. Sundin i GB, LD).
– Alskog, Lassor, vall, 1936 (Å. Lundqvist i S).
– Eksta, se ovan.
– Klinte, 1915, se primäruppgift; Klintehamn, 1934 (B. Hylmö i LD det. T. Karlsson 2012, S); Klinteberget, se ovan.
– Västergarn, ängsmark, 1960 (B. Johnsson i S).
– Tofta, Dyple, igenlagd åker, 1921 (Fr i GB, LD det. T. Karlsson 1988, S; 1921–23 enligt Fries 1925), 1937 (Fries ms, men Pettersson [1958] uppger S. ×sylvestris från denna lokal); strax O kyrkan, vall vid landsvägen, 1933 (T. Hasselrot i GB, S, som S. verticillata, S. nemorosa det. G. Odelvik 1995).
– Visby, O Bingers kvarn, i åker, 1935 (A. Ekbom i VI det. B.G. Johansson 2012), 1937 (Fries ms).
– Östergarn, N Katthammarsvik, gammal lusernvall, 1934 (Fr i S), Katthammarsvik, 1938 (Fries 1942).
– Buttle, se ovan.
– Hörsne, kanten av Lina myr, 1981, då känd sedan ett tiotal år (Sturevik i Anonym 1981b).
– Källunge, Burs, 1926 (N. Kierkegaard i LD det. T. Karlsson 1988); L. Tollby (på etiketten står Fole), 1933 (Fr i LD det. T. Karlsson 1988; Fries ms).
– Lummelunda, Kambs, igenlagd åker, 1919 (Fr i S; Fries 1920), här 1919–37 (Fries ms).
– Stenkyrka, ovanför Lickershamn, 1952, ”För längesedan övergiven ödetomt, bland Hyssopus och Syringa vulgaris” (BP i UPS).
– Lärbro, Bjärs, 1934 (Fr i LD det. T. Karlsson 2010, S; Fries 1942); Glästäde, vägkant, 1938 (Fr i LD det. T. Karlsson 1988, UPS; Fries 1942), ”glänta i gles talldunge Ö om vägen, som går åt SO från korsningen NO om Lärbro station, en stor tuva”, 1956 (U. Starbäck i S).
– Hall, Nors, 1939, med S. verticillata (Fries 1942).
Osäkra uppgifter (belägg har inte påträffats):
– Fide, Fidenäs (Fries 1925, som S. silvestris).
– Alskog, Guffride, 1932 (som S. silvestris hos Fries 1934).
– Västergarn, Mafrids, 1955 (S. pratensis enligt Nordin 1956), stäppsalvia har rapporterats 350 m S L. Mafrids från ca 1994 till 2000, men det finns flera gårdar i Västergarn med namnet Mafrids.
– Eskelhem, Tjuls, 1921 (som S. silvestris i Fries 1925).
– Tofta, Licksarve, 1921–23 (som S. silvestris i Fries 1925), Licksarve, 400 m NV om vägskälet vid Dyple, 1955 (som S. pratensis i Nordin 1956, lokalen ligger nära eller är kanske samma som Fries lokal för S. nemorosa).
– Halla, Tule (som S. silvestris i Fries 1925).
