Spontan hybrid, bofast.
Hittas ofta med föräldrarna, men även i rena bestånd i källmyrar, axagmyrar, kalkgräsmyrar, agmyrkanter, knappagfält och vätar. Säkerligen dåligt uppmärksammad under 1800-talet, då Johansson (1897) endast anger den som ”Sannolikt flerst.”.

Hybriden är normalt steril, men återkorsningar med föräldraarterna förekommer, varför några få hybrider måste vara fertila (Hedrén 1997). Ett visst men litet genflöde tycks alltså ske mellan föräldraarterna.