Ursprunglig.
På Gotland finns två eller tre underarter, backtrift ssp. elongata, strandtrift ssp. maritima och kanske mellantrift ssp. intermedia. Underart har inte alltid fastställts under våra inventeringar. Johansson (1897, 1910b) uppgav växtplatser endast från västra delen av mellersta Gotland, från Fröjel till Visby (samt Lummelunda, från 1820-talet), samt i Grötlingbo och Rone. Av dessa (ett tjugotal) uppgifter förde han två till γ maritima (strandtrift ssp. maritima) och övriga till β intermedia (vilket vi tolkar som backtrift ssp. elongata, kanske även mellantrift ssp. intermedia). Enligt vår uppfattning är backtrift den vanligaste underarten på Gotland.
Under 1900-talet ökade trift på Gotland. På utbredningskartan hos Englund (1942) finns närmast heltäckande markeringar från sydsidan av Grötlingboudd till Kapelludden i När (men endast en notering på Storsudret, Flisviken i Sundre). Sedan dess har trift spritt sig ytterligare, i synnerhet på Storsudret och nordöstra Gotland. I dag är trift särskilt riklig på västra kusten från Fröjel till Tofta, där den även har inlands-förekomster på littorinagränsvallen i Sanda och Eskelhem. På östra sidan är arten likaledes vanlig från södra sidan av Grötlingboudd till Bandlundviken i Burs.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 25 kartblad, 136 km2-rutor.
