Ursprunglig.
Ljus tallskog, såväl av hällmarkskaraktär som på djupare jord, även blandskog och ren lövskog samt bryn och vägrenar mot skog. Oftast i torra miljöer men även i frisk skogsmark. Arten är ojämnt spridd med tre markanta utbredningscentrum: Västerhejde–Visby, ett skogsbälte över östra delen av mellersta Gotland samt Hangvar–Hall. Den har av allt att döma spritt sig sedan 1800-talet och växer i mycket rika bestånd, i kontrast till Johanssons (1897) abundansbedömning ”Måttl.”. Även frekvensen tycks vara något högre i dag, jämfört med Johanssons (1897) ”Flerst.”; arten gynnas av betesfred.