Gammal kulturföljeslagare.
Allehanda ruderatmark, soptippar, odlingsrösen, jordutkast och upplag, gårdsplaner, invid ekonomibyggnader av olika slag, svagt hävdade trädgårdar, vid murar, i snår och i vägkanter. Bosyska kan växa såväl i torra, varma lägen som på skuggigare, frisk mark. Vitblommiga plantor är inte vanliga, men har noterats från Visby (Fries 1932) och Väskinde (Larsson 1994).

Johansson (1897) bedömde bosyska som allmän. I dag är bosyska tämligen allmän över större delen av Gotland, men ovanligare längst i söder och norr. Den saknas på Karlsöarna och Gotska Sandön.
På Gotland är endast underarten äkta bosyska B. nigra ssp. nigra funnen vildväxande.