bergjohannesört
Hypericum montanum
Ursprunglig.
Gles kalktallskog, kalkgläntor, hällmark (ofta i spricksträngar) och annan alvarmark samt torrängar; även i skogsbryn, vägkanter och ängen. Johansson (1897) angav bergjohannesört som ”Sälls.”. Bergjohannesört måste därför ha ökat under 1900-talet. Möjligen har minskat utmarksbete gynnat denna expansion.
Första fynd
Wahlenberg (1806): ”på Thorsborg endast”. På Torsburgen fanns den ännu kvar 1998 på klinten i norr (1675-- 6368-- JP). Tidigaste belägg samlades vid Snäckgärdet i Visby 1834 (F. Björnström i UPS).
Utbredning
Allmän på norra Gotland (utom Fårö), i övrigt sällsynt, 57 kartblad, 258 km2-rutor.
