Förvildad, tillfällig.
Odlad sedan gammalt på Gotland. Från folkvandringstid, 400-talet e.Kr., finns fynd av förkolnade frön från Vallhagar i Fröjel (Helbæk 1955). Råg nämns också i Gutalagen, nedtecknad på 1300-talet (Holmbäck & Wessén 1943 s. 242). Münchenberg samlade råg (odlad) 1701–02 och Linné (Linnæus 1745b) kommenterade den gotländska rågen från Fårö: ”Säden, som här sås är sällan annat än Råg, ty Korn wäxer ej gierna på torra Åkrar” och från Eke: ”Åkrarna stodo merendels med härlig råg, fast säden var något gles.”

Mest tillfälligt utkommen på vägkanter men även på gödselhögar, soptippar och allehanda ruderatmarker. Är möjligen ofta förbigången i vår inventering.