Ursprunglig.
Källmyrar med axag. Brun ögontröst växer i tuvor av axag Schoenus ferrugineus och är halvparasit på denna. Den räknas till de glaciala relikterna på Gotland, som har överlevt p.g.a. källmyrarnas kalla, flödande vatten (Sernander 1941, Pettersson 1958, Jonsell 2004). Brun ögontröst är endemisk för Gotland; släktingen lappögontröst E. salisburgensis ssp. salisburgensis växer i fjällen och Alperna (jfr Pettersson 1958). Pettersson (1958) redovisade 42 då kända lokaler. Trots att vi i dag känner till 79 växtplatser (inom 58 km2-rutor), betydligt fler än tidigare, har växten med all sannolikhet minskat på Gotland. Den har försvunnit från åtminstone 24 sedan tidigare kända lokaler. Huvudorsaken till dess försvinnande är utdikning av källmyrarna, men minskat skogsbete kan också ha spelat in.
Brun ögontröst är fridlyst.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 24 kartblad, 59 km2-rutor.
Lokaler
Äldre lokaler utan återfynd (kollekterna i LD, S, UPS och VI är bestämda av P.F. Yeo 1977, T. Karlsson 1985–2005 och M. Hjertson 2001–04):
– Fröjel, Nymans ”källkärr på afsatsen nedom landsvägen”, 1894 (KJ i UPS; Johansson 1897), 300 m N Nymans, i källsprång i vattenrik brant, 1932 (Fr i S), 1949 (Pettersson ms, 1971).
– Klinte, utan lokal, 1888 (An i LD, K. Stjerna i LD, UPS); Prästängen, 1921 (S.G. Hulteman i UPS); Loggarve, 1884 (An i S; Johansson 1897).
– Mästerby, utan lokal, 1888 (An i GB, LD); Fjäle sikhage, 1883 (S.G. Hulteman i VI); Skogs, 1926 (Fr i LD, S), 1949 (Fr i LD); N Skogs, V landsvägen, i kärr (Johansson 1897), 1903 (KJ i UPS), 1911 (KJ i UPS, E. Nordström i GB).
– Sanda, 1883 (An i UPS), 1885 (S.G. Hulteman i LD).
– Hörsne, Timans, 1879 (H. Kahl i S; Johansson 1897); S Bunne, mycket rikligt i källmyr, 1950 (Pettersson ms).
– Gothem, mellan Botvaldevik och såg i söder (Johansson 1897).
– Vallstena, Källunge myr, 1893 (O. Olsson i GB, LD, S, UPS); S kyrkan, i myren, 1900 (O. Olsson i VI; Johansson 1910b).
– Fole, nära gränsen till Ekeby, V landsvägen, invid bäcken, 1942 (Pettersson ms); Sojdungs, 1938 (Fr i LD, S, UPS; Fries 1942).
– Lummelunda, Nygranne, 1920 (Fr i LD, S).
– Stenkyrka, Våthagen, i rännil i gräsmyr, 1862 (W. Molér i VI; Johansson 1897, Sernander 1941); Vale (Pettersson 1965), kan vara samma som 1 km SO Stenkyrkehuks fyr, N vägen, i vät, 1941 (Pettersson ms).
– Tingstäde, V träsket, se primärfynd; 1,2 km N Myrvälder just S banvallen, i källmyr, 1949 (Pettersson ms, Andersson & Jacobson 1984); Furbjärs nedom landsvägen, 1900, 1903 (KJ i LD, UPS, VI; Johansson 1910b), 1913–27, 1949 (Fr i LD, UPS; Pettersson ms), bör vara samma lokal som 400 m V Furbjärs, 1981 (16699- 64050- TK i LD).
– Hejnum, n. sidan av Orgvätar, 1953 (Pettersson ms).
– Bäl, Slojterbrunn, 1894 (TV i S).
– Othem, V Klints i Dyhage källor, 1939 (Pettersson ms); Slite, 1903 (S. Selander i LD).
– Lärbro, 1 km VNV Hojmyr, rätt rikt i stora väten (Andersson & Jacobson 1984).
– Fleringe, V Lickedarve, nedanför den branta strandvallen, 1948 (Pettersson ms); NV Hässle, i källa i vät, 1953 (Pettersson ms), ligger säkert nära 600 m N Hässle, 1981 (TK i LD).
Osäkra eller oriktiga uppgifter:
– Näs, L. Däppan, 1948 (Pettersson ms med ?) och något av åren 1992–96 (ca 164683 633626 Martinsson 1997), har inte kunnat bekräftas vid kontroll (JP).
– Hemse, Mästermyr (K. Vittberg enligt Johansson 1897, är inte korrekt enligt Pettersson 1958).
– Rute, 1 km NV Brutmyr, vanlig i vät [kanske vätögontröst?] (Andersson & Jacobson 1984).
