Kulturföljeslagare.
Öppen kulturmiljö: åkerkanter, gärna på uppodlade myrar, även gamla vallar, vägrenar, dikeskanter och gårdsmiljöer, ibland som ogräs i rabatter, på jordupplag på hällmark eller i grustag. Vitblära växer oftast i sand- eller torvjord men kan också påträffas på tyngre jordar. Arten är konkurrensstark och hävdar sig väl i vildvuxna åker- och vägkanter.
Vitblära är kanske en invandrare från sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal; om den hade funnits något så när allmänt tidigare i gårdsmiljöer skulle den troligen ha observerats redan då, och förekomsterna i åkrar, uppodlade myrar osv. blev troligen möjliga först under 1800-talet. Vitblära kan dock ha funnits på Gotland under betydligt längre tid utan att ha blivit observerad av den tidens botanister.
Johansson (1897) betecknade den som allmän. Detsamma gäller i dag.
Första fynd
Utbredning
Allmän, 151 kartblad.
