Ursprunglig.
Öppen frisk till fuktig miljö: betad strandäng, källmyr, kalkgräsmyr, kalkfuktäng, vätar, bleke i f.d. träsk samt fuktiga grustag. Åtta kartblad och 85 km2-rutor från Martinsson & Nordin 1991–92 har inkluderats i ovanstående antal. Dess koordinatsättning (bara centrum av inventerat område anges) kan någon gång leda till en felaktigt markerad km2-ruta i artens utbredningskarta.
Ljusgröna plantor med rent vita blommor rapporterades av Fries (1934) från Vivesholm i Sanda; sådana fanns här även 2006 (JP). Enligt Larsson (1994) fanns många lokaler, t.ex. Brucebo, Väskinde och Lummelunda; även rapporterad från Burs, Hummelbosholm (GI).
Sumpgentiana är sällsyntare inom öns slättområden beroende på brist på våtmarker efter utdikningar. Artens frekvens är förmodligen oförändrad sedan slutet av 1800- talet, då sumpgentiana liksom i dag betecknades som ”Täml. allm.” (Johansson 1897).
Första fynd
Murbeck (1892): Tänglingsmyr och Västringe i Etelhem, Mästerby (felskrivet: ”Mästerby in Sanda”), Tibbles i Hejdeby, Lummelunda och Kyllajs hamn i Hellvi. Denna art inkluderades tidigare i G. amarella och är långt vanligare på Gotland än den andra komponenten, ängsgentiana. Wahlenbergs (1805) uppgift om ”G. amarella” som allmän i Rute, i Bunge och på Fårö bör till största delen ha refererat till sumpgentiana. Samlad redan 1701–02 av Münchenberg.
Utbredning
Tämligen allmän, 121 kartblad, 402 km2-rutor.
