Ursprunglig.
Öppen till sluten miljö, företrädesvis på bar mark: åkrar, kyrkogårdar, buskridåer, ängen, trädgårdar, jord- och skräphögar. Johansson (1897) angav frekvensen ”Allest.”. Troligen ägde ingen större förändring rum under 1900-talet (på Gotska Sandön saknas arten nu som då).

Murgrönsveronika representeras på Gotland av två underarter, äkta murgrönsveronika ssp. hederifolia och skuggveronika ssp. lucorum. Mellanformer tycks vara vanliga; 6 av 30 undersökta kollekter (20 %) från Gotland kunde inte bestämmas till underart (Nordenstam & Nilsson 1969).