Förvildad, bofast.
Flerårig, långlivad, odlad växt, spridd till vägkanter, åkrar och fuktig gårdsnära mark; dessutom vid en skogsplantage på f.d. åker. Arten har funnits i Lokrume åtminstone från 1952 till 2015, så den får karakteriseras som bofast.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 6 kartblad, 6 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Havdhem, 150 m V Gässlan, i vägkant, 2 ex. 2011 (165137 633819 MWe; Petersson 2012).
– Hemse, Likmide, i vägkant nära hus, 2001 (165361 634938 GI, JP; Petersson 2002a).
– Burs, drygt 1 km NV Sigdes, på en skogsplanterad f.d. inäga, 1 ex. 2004 (BaP enligt Petersson 2004d).
– Ardre, just S Alsarve, i fuktig ängsmark strax utanför tomt (nära uthus), 2002 (167363 636431 BEq vid. B.G. Johansson), utkast från Kaupungs 1:49, kvar 2012 (T. Carlsson).
– Sanda, Runne, på bete, troligen nedtryckt av betet och ej blommande förrän 1984–85 (1643-- 6370-- ENo; Johansson 1987).
– Lokrume, vid norra avfarten från väg 148 till kyrkan, i vägkant nära gård, 1998 (SAt enligt Johansson 1998), 2015 (166232 640117 JP, GI), vilket kan vara samma plats som uppgavs 1952: vägkant vid gården SO vägskälet vid Hammars (A. Gustavsson i LD).
Äldre uppgifter:
– Mästerby, Pilungs, 1943 (Fr i S).
– Hogrän, Allvede, 1917 (Fries ms, Fries 1920).
– Visby, utan lokal, 1882 (N. Berg i LD), 1924 (S.G. Hulteman i VI); Kopparsvik, se primäruppgift; S staden vid en kalkugn, 1864 (A. Ericsson i S).
– Lokrume, se ovan.
– Bäl, Gute (KJ enligt Johansson 1897).
– Rute, Fardume gård, 1879 (S. Lewenhaupt i S, C. Lindman i S).
