Gammal kulturföljeslagare.
Ruderatmark och gårdsmiljöer; även bar mark i lövdungar, busksnår och liknande. Johansson (1897) angav frekvensen som ”Troligen flerst.”, men uppgav endast elva växtplatser från Öja till Slite i Othem. Arten ökade uppenbarligen under 1900-talet och har under Projekt Gotlands flora noterats från Sundre till Fårö, men den har svårförklarliga luckor i utbredningen.