havtorn
Hippophaë rhamnoides
Mer information om arten

Kvarstående.
Enbart vegetativ spridning från planterade buskar konstaterad, mest i sandiga miljöer. Arten är konkurrenssvag i sluten vegetation, och vi bedömer därför förekomsterna som tillfälliga.

Första fynd

Havtorn förekom på Gotland strax efter den senaste istiden och har påträffats på ön som pollen och makrofossil (se t.ex. Terasmäe 1951, Hultén 1950, 1971). Från modern tid först uppgiven hos Gotlands Botaniska Förening (1994) i Förteckning över Gotlands kärlväxter, men här med kommentaren ”bara planterad?”. Mer utförligt hos Johansson & Larsson (1997) som bl.a. angav att havtorn hade spritt sig med rotskott från planterade exemplar till sanddyner ca 100 m norr om affären på Tofta strand i Tofta 1995 (163948 637592 TL). Här var arten kvar 2004 (BJ i UPS). Tidigast samlad 1892 i Visby (E. Nordström i GB, OHN), men plantan kan ha varit odlad.

Utbredning

Sällsynt, 4 kartblad, 4 km2-rutor.

Lokaler

uppgifter sedan 1983:
Hamra, Bertelsmässe, i kanten av en åker, en stor buske 1995 (165099 631785 LÅP; Johansson & Larsson 1997).
Tofta, se primäruppgift.
Väskinde, 180 m NNO Krusmyntagården, spridd till strandnära sandhed från planterade ex. i närbelägen trädgård, ett bestånd på 20 m × 20 m 2005 (165362 640258 JP conf. E. Ljungstrand 2012).
Fårö, Ajkesvik, nära vägen, en liten buske 1998 (ca 170410 643266 EBJ).

osäkra uppgifter (kanske odlade bestånd): 
Visby, 1892, se primärfynd, 1907, 1909 (U. Wahlberg i LD, KJ i S); Palissaderna, 1902 (KJ i S), nedom Snäckgärdsbaden, ursprungligen planterad, 1995 (BL enligt Johansson & Larsson 1997).