Troligen ursprunglig på havsstränder; även inkommen i sen tid (kanske med gräsfrö).
Sandig ängsmark, företrädesvis kustnära; även på sandstrand och sandgräshed. Blekarv är också inkommen i tätbebyggelse och på gårdar, i synnerhet i gräsmattor, exempelvis på kyrkogårdar, där den förmodligen kommit in med gräsfrö under 1900-talet. Enligt Johansson (1897) bland tång på Fårö och enligt Johansson (1910b) tämligen allmän på tånghögar på stränderna i Fide och Ardre.

Arten blev säkerligen till stor del förbigången vid våra inventeringar, eftersom den vissnar ner så tidigt. Blekarv har tro-ligen förbisetts även av äldre botanister. Frånvaron av tidiga uppgifter gör det vanskligt att bedöma om blekarv är inhemsk på Gotland – i så fall i första hand på havsstränder – eller invandrad i sen tid.