hästsvans
Hippuris vulgaris
Mer information om arten

Ursprunglig.
Öppen, blöt miljö: åar, bryor, träsk och alkärr; sekundärt i dammar, kanaler och diken. Spridda bestånd finns i kanaler inom korresponderande vattensystem. Hästsvans har t.ex. rika förekomster i kanalerna inom Dalhem, Hörsne, Källunge och Gothem från Holmmyr och Tallmyr genom Lina myr till Gothemsåns utlopp vid Åminne. Liknande bestånd har noterats i Stangmyr och nordvästra delen av Mästermyr samt i närliggande Ronemyr inom socknarna Burs, Stånga, Hemse, Linde, Fardhem och Levide. I övrigt är hästsvans känd från 13 lokaler, varav sju (inom 6 km2-rutor) på Fårö. Johansson (1897) angav hästsvans som sällsynt. Arten har nu rika bestånd i Gothemsåns nedre delar, där den är allmän. Över stora delar av Gotland är hästsvans dock fortfarande sällsynt.

Första fynd

Landeberg (ms 1811): från ”Krämplösa bro” [Paån vid Stelor] i Västergarn, vid bron över Dalhemsån samt i Gothemsån (jfr Johansson 2010). I tryck först hos Rosén & Wahlenberg (1821, i övers.): ’på flera ställen’. Arten finns ännu kvar i Västergarn samt vid Gothemsån.

Utbredning

Sällsynt, 18 kartblad, 37 km2-rutor.

karta