Ursprunglig? Uddbräken är kanske ursprunglig på Gotland. På Torsburgen har den visat sig mycket långlivad, men den lyckades inte sprida sig till omgivningarna under hela 1900-talet. De närmaste lokalerna, mycket få till antalet, finns i Skåne, på Bornholm och i Baltikum. I början av 1900-talet odlades uddbräken också i DBW:s botaniska trädgård i Visby. Fyndet i Burs (se nedan) pekar också på möjligheten att uddbräken kan vara invandrad under sen tid även på sina tre övriga kända gotländska lokaler.
I början av 1970-talet observerades en planta på ett stort gråstensblock i en strandnära tallskog i Vamlingbo vilken 1983 bestämdes till uddbräken (BL; Högström & Fåhræus 1983). Några år senare, 1985, revs plantan ner från blocket av ett okänt djur (troligen en rödräv som valt platsen till daglega) och överlevde inte.
Ett tredje fynd gjordes 1995 vid Gläves i Burs, där minst 7 ex. fanns spridda längs 40 m av slänten till ett dike (BaP, BeP; Petersson 1996); 2015 fanns 15 stora och 7 mindre ex. (MEd, GI). På denna lokal är uddbräken uppenbarligen nyinvandrad. Det senaste fyndet, slutligen, gjordes 2011 i en tallsumpskog i Fleringe, där en kraftig planta påträffades, mycket överraskande.
Uddbräken är fridlyst.
Första fynd
Lönnroth (1850). På hans belägg (från 1849, i UPS) är skrivet ”Thorsborg nedanför den sydligaste låga bergväggen till höger från vägen upp på berget”. Här har uddbräken under 1800-talet påträffats på ett par ställen på nordsidan (Johansson 1897), i en skuggig, mossrik tall/granskog, i en nordvänd brant med stora kalkstensblock. Vid ett besök i början av 1900-talet påträffades ett enda ex., kraftigt utvecklat med ett trettiotal blad (Rosendahl & Söderberg 1916). Kanske är det denna enda planta som står kvar än i dag, 2012 (16753- 63693- ELj) med ett tiotal blad. Det överlevde den stora skogsbranden 1992 genom att elden ”hoppade över” delar av nordbranten.
Utbredning
Sällsynt, 4 kartblad, 4 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, SV Grumpvik (16447- 63192- BL; Högström & Fåhræus 1983), utgången 1985.
– Burs, Gläves, längs slänten till ett dike, 1995–2015 (1665-- 6354-- BaP, BeP; Petersson 1996).
– Kräklingbo, Torsburgen, se primäruppgift ovan.
– Fleringe, ca 400 m VNV Stucks kalkbrott, en tuva i fuktig–blöt kalktallskog 2011–12 (16876- 64222- ÖFr, TKn; Petersson 2012).