sumpkäringtand
Lotus pedunculatus
Inkommen, tillfällig.
Förmodligen inkommen som förorening i utländskt klöverfrö. Funnen i en myr nära en tidigare åker. Växten har under senare år blivit alltmer fåtalig p.g.a. igenväxning.
Första fynd
Petersson (1995): Ekeby, 450 m SV Öjars, ca 1 000 blommande skott i en myr 1990 (16617- 63901- EBJ i LD). Tidigare angiven av Säve (1837) från St. Karlsö, Eksta. Johansson (1897) noterade dock att den här inte setts av andra botanister och att det inte fanns något belägg i S. Johansson (1910b; inom parentes som förmodat avsiktligen insådd) angav sumpkäringtand bland klöver vid Klintehamn i Klinte samt Dalhem (Fr). Kollekter från Klintehamn 1909 (Fr i LD, S) har emellertid ombestämts till foderkäringtand L. corniculatus var. sativus.
Utbredning
Sällsynt, 1 kartblad, 1 km2-ruta.
Lokaler
uppgifter sedan 1983: Ekeby, se primäruppgift.
osäkra eller oriktiga uppgifter: Gotlands Botaniska Förening (1994) anger i Förteckning över Gotlands kärlväxter sumpkäringtand för Gotland.
osäkra eller oriktiga uppgifter: Gotlands Botaniska Förening (1994) anger i Förteckning över Gotlands kärlväxter sumpkäringtand för Gotland.