Ursprunglig.
Johannesnycklar växer framför allt i inte alltför torra ängen, även på strandängar, i vätar och i frisk gräsmark, ofta i diken utmed vägarna. Arten trivs med hävd men verkar klara viss igenväxning. Den kan kolonisera f.d. åkrar tämligen snabbt.
Exemplar med helt vit eller grårosa blomfärg förekommer sällsynt, liksom blekrosa med röda stänk och tvåfärgade med antingen hjälmen eller läppen vit.
Johansson (1897) bedömde arten som tämligen allmän. I dag bedömer vi den som allmän, p.g.a. att dess totala utbredning på Gotland är relativt stor. Johannesnycklar kräver emellertid en ljus och inte alltför torr växtplats, vilket innebär att den inte alls är lika utbredd som exempelvis Sankt Pers nycklar (funnen i 7 provrutor; Sankt Pers nycklar påträffades i 61). Funnen från Sundre till Fårö, med några smärre utbredningsluckor i ren jordbruksbygd. Liksom Sankt Pers nycklar saknas den på Avanäset, och på den enda kända lokalen på Gotska Sandön, en dynsänka på Bredsand, verkar den vara utgången sedan år 2000.
Första fynd
Linné (Linnæus 1741, nr 88): ”Wäxer i alla Lunder och ängar på Öland och Gothland med härliga Blommor.” Första litteraturuppgift för Sverige (Nordstedt 1920). Ett exemplar från ”Gotl.” finns i Linnés herbarium i London (Jonsell 2006). I Flora Svecica (Linnæus 1745a) anges Johannis Nycklar som gotländskt namn, men detta namn kan ha haft en vidare betydelse: i reseberättelsen (Linnæus 1745b) skriver Linné (25 juni 1741 från Lummelunda): ”Bönderne kallade här alla Orchides S. Johannis-Nycklar.”
Möjligen avser ”Orchis oculata” från Slite 1623 (Fuiren enligt Bartholin 1662) denna art, men t.ex. Johansson (1897) anför uppgiften inom parentes och med frågetecken. Vi har inte återfunnit detta namn i äldre botanisk litteratur. Möjligen kan det vara en felskrivning för ”Orchis maculata.”
Samlad redan 1701–02 av Münchenberg.
Utbredning
Allmän, 155 kartblad.
