stenmaskros
Taraxacum xerophilum
Mer information om arten

Ursprunglig.
Alvarmark och kalkklippor; även torr, sandig ängsmark. Utbredningen är koncentrerad till Storsudret (5 km2-rutor) och Fårö (7 km2-rutor); därutöver finns några glest strödda lokaler från Tofta till Hangvar.

Första fynd

Soest (1966): Gotland. Även Gotlands Botaniska Förening (1994) i Förteckning över Gotlands kärlväxter. Först samlad 1942: Fårö, O Limmorträsk, Klintängarna, torräng (BP i S), samt vid Vinor, vid landsvägen, ”Avena pratensis-Thuidium abietinum” [ängshavre Avenula pratense, gruskammossa Abietinella abietina] (BP i S).

Utbredning

Mindre allmän, 17 kartblad, 19 km2-rutor.

Lokaler

Äldre uppgifter:
Sundre, NO kyrkan, s.v. kanten av Muskmyr, alvar, 1946 (G. Haglund i S); ca 1 km N om Tore, alvar, 1946 (G. Haglund i S).
Hörsne, 1952 (I. Segelberg i S).
Hejnum, Rings, kulturhällmark, 1942 (BP i S).
Hellvi, S Malms, hällmark, 1943 (BP i S); St. Ire, grusås väst intill vägen, torräng, 1946 (G. Haglund i S).
Fårö, Brobergs [av BP:s fältanteckningar för dagen framgår att han insamlade maskrosor vid Broskogs], betad enbuskhällmark, örtrik Festuca ovina-hed, 1943 (BP i S); i gräsmark nära färjeläget i Broa, 1962 (CFL & BS i S); O Limmorträsk, se primärfynd; N Myrhagamyr, tallskog, torräng, 1946 (G. Haglund i S); Simunds, torr, alvarartad ängsbacke, 1962 (CFL & BS i S); Vinor, se primärfynd.

karta