Ursprunglig.
Ängen, lövskog, morer (Gotska Sandön), ängsbarrskog, frisk ängsmark samt skogsbryn. Häckvicker föredrar skuggiga, inte alltför torra växtplatser. Den har några utbredningsluckor i kustnära områden, t.ex. Näsudden, Ekstakusten och Fårö. Möjligen har häckvicker minskat något i frekvens sedan slutet av 1800-talet; Johansson (1897) angav arten som ”Allm.”.