Kvarstående och vegetativt spridd, bofast.
Jämtlandspoppel visar en stark förmåga att sprida sig långt från moderträden med rotskott. Med tanke på detta och de få lokalerna är det troligt att den introducerats sent på Gotland, kanske under senare hälften av 1900-talet.
Första fynd
Johansson & Larsson (1996): Vamlingbo, 600 m SSO Storms, sandig skogsmark, sprider sig, ca 1983 (164832 631869 BL), Öja, spridd över ett hektar, känd sedan början av 1980-talet (BL, närmare lokaluppgift saknas), Eke, ett träd planterat på 1970-talet, ”jättestort” 1996 med spridda dotterplantor minst ett tjugotal meter bort (BL, närmare lokaluppgift saknas) samt Lye, 200 m V Lyrungs, flera träd med rotskott 1991 (166308 635409 IE). Även känd tidigare, men då tolkad som vanlig balsampoppel P. balsamifera ’Hortensis’.
Utbredning
Sällsynt, 4 kartblad, 4 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983: Vamlingbo, Öja, Eke och Lye, se primäruppgift. Det finns även en senare uppgift från Öja: 800 m N Rudvier, V landsvägen, planterade stora ex. och med spridda små 2006 (165235 632395 JP).
oriktiga uppgifter: Hangvar, Kassle, 1992 (TK; Johansson och Larsson 1996) är ombestämt av T. Karlsson 2012 till berlinerpoppel P. ×berolinensis (TK i S).