Gotlands flora - sträv rudbeckia

sträv rudbeckia

Rudbeckia hirta

Inkommen, även förvildad, tillfällig.
Inkommen med vallfrö vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, i dag mest spridd genom köpt matjord samt som förvildad från odling (Johansson 1998). Tidigare förekom även spridning längs Gotlands järnvägar.

Första fynd

Ahlfvengren (1888, Buphthalmum salicifolium): inkommen med utländskt frö till klövervallar vid Häglajvs och Forse i Hejde, Simonarve i Eskelhem och Visby. Lénström (1888) rättade bestämningen till Rudbeckia hirta (jfr Hylander 1970). Samlad från Häglajvs i Hejde 1882 (An i S) samt Simonarve i Eskelhem 1880 (K. Bolin i S).

Utbredning

Sällsynt, 4 kartblad, 4 km²-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
– Grötlingbo, Viklunde, i utfyllnadsjord i gräsmatta, 7 ex., varav 3 i blom 2001 (16561- 63360- MWe; Westerlind 2001, Petersson 2002a); f.d. lärarbostaden, i köpt matjord, 1 ex. 2001 (16535- 63364- MWe; Westerlind 2001, Petersson 2002a).
– Follingbo, O Dede, i kanten av väg 143, 1 ex. 1985 (16556- 63852- MA, BGJ; Johansson & Larsson 1986).
– Endre, Stadshagen, i jordupplag på hällmark, 2014 (16520- 63916- JP; Petersson 2014c).

Äldre uppgifter:
– Silte, utan lokal, 1891 (J. Löthberg i S); Braxens båtmanstorp (R. Matsson enligt Johansson 1897).
– Hemse, 1888–89 (T. Sätervall i S, T. Peyron i S; Henning 1913).
– Etelhem, stationen, 1882, 1886 (Johansson 1897, H. Hafström enligt Henning 1913).
– Hejde, Forse och Häglajvs, se primäruppgift; Rågåkre, 1882 (S.G. Hulteman i S, VI).
– Mästerby, Skogs, på banvall, 1909 (Fr enligt Johansson 1910b).
– Eskelhem, se primäruppgift.
– Västerhejde, ”gamla ängen” s.ö. hörnet, 1885 (L. Fegræus i VI), avser förmodligen Kuse (jfr Johansson 1910b); Lunds, i klövervall, 1912, ej återfunnen 1913 (Fr i LD, S; Fries 1914).
– Visby, se primäruppgift; Visborgs slätt, i gräsmatta, 1 ex. 1909 (Fries ms, Johansson 1910b); ¼ mil SO staden, på banvallen, några ex. i blom 1886 (C.A.E. Lénström i VI; Lénström 1888).
– Halla, Tule, 1910 (Fr enligt Johansson 1910b).
– Roma, vid landsvägen åt stationen till, under flera år sedd flerstädes på klövervallar (T.A. Sätervall enligt Lénström 1888).
– Endre, Svenskens, 1884 (Johansson 1897).
– Vallstena, 1894 (O. Olsson i VI; Johansson 1910b).
– Väskinde, Hästnäs odlade myr, 1927 (Fr i LD, S; Fries 1934).
– Othem, utan lokal, i råg, 1896 (F.O. Westerberg enligt Henning 1913); Kviende på s. odlingen, i timotejvall, 1896 (M. Östman i S; Johansson 1897).